Lördagen den 20 februari 2016 firade Scandinavian Golf Club sin 25-års fest på Hotel Masa i Torrevieja. Upp emot 140 personer hade samlats och några av festarrangörerna tog emot vid entrén, fr.v Carin, Lill-Inger och Lisbeth.
Borden var vackert dekorerade och utsikten bedårande.
Välkomna till bords med fönsterbord vid Medelhavet.
Britt-Marie och Inger kom gulddekorerade.
Per-Olof och Margozala kom i god tid till festen.
Kerstin, Anna, Barbro och Gunilla kom också i tid.
Stig, Else-Britt och Leif smakade Cavan med välbehag.
Annikka, Göran och Stig såg fram emot kvällens alla ingredienser.
Karin med kvällens hedersgäster från La Marquesa Golf & Country Club, Pasqual och Genoveva.
Toastmastern Leonardo alias Lennart hälsade alla välkomna med en skål och informerade om vad som skulle kunna hända under kvällen.
Leif, Carin, Roland och Henny lät sig väl smakas av förrätten.
Bertil, Siv-Britt, Tore och Maria såg ut att trivas tillsammans.
Stig och Eva har det roligt värre medan Leif ser ut att ha annat i tankarna.
Karl, Reidun och Jens njuter av kvällen begivenheter.
Tove, Pål och Grethe likaså.
Norska vänner som gjort stora insatser för vår klubb; Brit Signy, Kjell, Jan-Magnus och Torunn.
Kerstin, Frank, Karin och Bertil såg redan mätta ut men snart kommer varmrätten.
Cristina, Joakim, Boel och Ulf ler glatt mot fotografen.
Det var ljust och fint vid bordet där Lennart, Britt-Marie, Göran och Annikka satt.
Olle och Gurli kunde inte låta bli att kivas medan Sune och Gunvor tog det lite lugnare.
Kramkalas och god stämning bjöd Staffan, Eva, Holger och Inger på.
Flugornas herrar, Bengt och Anders, tillsammans med Tina och Inga såg fram emot kvällens överraskningar.
Inga fick plats även på denna bild tillsammans med maken Krister samt Genoveva och Pasqual.
Bilden må vara något suddig men de här personerna är glasklara i sina huvuden; Karin, Hans, Lisbeth och Kjell-Åke.
Lennart överlämnade mikrofonen till Birgitta som framförde sin egenkomponerade hyllningssång till jubilaren: Melodi: Inbjudan till Bohuslän
“Att klubben SGC 25 år fylla, ja detta vill vi verkligen nu hylla. Att tiden den går fort vi alla vet, så det är alltså ingen hemlighet.
Men förr var banan full av äcklig lera, ja detta kan vi många konstatera. Och bunkrarna var fyllda utav gois, ja det är sant och inget äkta nois.
Vi kämpa på med “Smilet” i sin bur, att vi stod ut man kan ej veta hur. Men banan den blev bättre år från år, för detta styrelser vi tacka får.
Och nu har fair-way blivit grön och len, och stora kanaler har satts av sten. Och nya broar har byggts här och där, därför vi har Marquesa nu så kär.
Att vi en hemmaklubb i Spanien har, dit vi med glädje tidig morgon tar, och med en klubbanda så genuin, och vänskapen där är som ädelt vin.
Tack alla ni som jobbar för oss andra, ja detta kan väl ingen av oss klandra. Så många rundor som vi här har gått, och priser har vi fått, båd stort och smått.
Och alla minnen vi i hjärtat spar, ett stort hurra för klubben som vi har. För SGC vi skålar i vårt vin, för här finns ingen med en tråkig min.”
Skulle man kunna ha det bättre, undrade Pia, Roland, Nancy och Berndt.
Kent, Anne och Göran skålade med varandra.
Berndt och Berndt på varsin sida av Jan och Ragnhild.
En något splittrad grupp, åtminstone vid tillfället; Gunnar, Barbro, Hans och Margareta.
Såg ut som något roligt sagts eller gjorts vid detta bord, eller hur Sirpa, Pekka, Margaretha och Lorentz?
Det verkade som om Christer hade lagt beslag på bägge damerna, Margozala och Ingegärd, vid detta bord. Vad gjorde du åt det, P-O?
Det såg lugnt och avslappnat ut hos Lars, Gun-Inger, Lars och Sonja.
Hans Göran, Anne-Sofie, Mats och Lotta hade full koll på fotografen.
Inger på väg att lämna över “storebror” Club Suecos gåva till “lillebror” SGCs ordförande Hans.
Britt, Stig, Emma och Mats var onekligen fokuserade denna kväll. Precis som på golfbanan.
Kerstin, Jörgen, Gunilla och Kurt var också på plats, naturligtvis.
Laddad kvartett; Ingela, Paul, Else-Britt och Hans.
Uno hade intressanta saker att berätta för Margareta och Lars. Kanske en vits?
Hans tog till orda och berättade inspirerande om SGC:s bakgrund och tackade festkommittén, dvs partypinglorna.
Pasqual delade ut plaketter till de som gjort hole-in-ones på banan det senaste året. Annelise Töttrup var en av dem.
Även Emma fick kindpuss och pris av Pasqual.
Vår rutinerade tävlingsledare Kjell-Åke höll i prisceremonien.
Även Göran blev uppmärksammad för sin hole-in-one och fick pris.
Pasqual och La Marquesa överlämnade en pampig minnestavla som ett bevis på 25 års trevlig samvaro på banan. En tavla som kommer att placeras på hedersplats i klubbhuset vid banan.
Anne-Sofie sjöng också en sång och hyllade klubben som hon varit medlem i under många år.
Ett överraskande inslag under kvällen, även för festarrangörerna, var de tre munkarnas sånginslag. Bakom maskerna döljde sig, fr.v Tore, Göran och Totte. Bra jobbat, pojkar.
Här kommer texten.
Melodin är “Då tar vi tagelskjortan på”.
- MITT PÅ COSTA BLANCA I EN SÄNKA
LIGGER JU ETT STÄLLE KAN NI TÄNKA
DÄR ALLA LIVETS FRÖJDER VI JU SKÄNKA OSS,
VI LEVER BARA FÖR ATT SÄNKA OSS.
NÄR VI SITTER EFTER GOLF OCH SPISAR
ÄR DET VÅRAN SPANSKA KLUBB VI PRISAR
MEN NÄR VI HAR KOLLAT SCOR EN EXTRA
GÅNG, KANSKE DET ÄR DAGS FÖR RIKTIG
KLAGOSÅNG!
DÅ TAR VI TAGELSKJORTAN PÅ
DÅ TAR VI TAGELSKJORTAN PÅ
ATT MAN BORT TRÄNA DÅ O. DÅ
DET KAN JU VAR OCH EN FÖRSTÅ
MEN RANGEN DEN VA FUL O. GRÅ
OCH PUTTERN DEN FICK HEMMA STÅ
DÅ ÄR DET SKÖNT ATT GÅ MED TAGELSKJORTAN
PÅ!
- VÅRAN CHEF HAN HETER INTE PATER NOSTER
KOMMER HELLER INTE FRÅN NÅ´T KLOSTER,
NEJ HAN HETER HANS IFRÅN FÖRSÄKRINGSBRANSCH
OCH I HÖSTAS GAV HAN OSS EN ANDRA CHANS,
NÄR HAN SPELA SKJORTAN UTAV ALLA,
HANDICAPEN HANSES SÅGS JU FALLA
MEN SEGERNS SÖTMA GJORDE HONOM ÄNDÅ SÄLL,
MED DET FÖRSTA PRIS HAN HADE FÅTT AV KJELL!
NU TAR HAN TAGELSKJORTAN PÅ
NU TAR HAN TAGELSKJORTAN PÅ
ATT MAN KAN VINNA DÅ O. DÅ
DET KAN JU VAR OCH EN FÖRSTÅ
MEN INTE VARJE GÅNG FÖRMÅ
ATT UPPÅ HÖGSTA PALLEN STÅ
DÅ ÄR DET SKÖNT ATT GÅ MED TAGESKJORTAN PÅ!
- ATT SKÖTA VÅRAN KLUBB ÄR SVÅRT ATT HINNA
MEN DÄR HAR HAFT VÅR SUPERKVINNA
EN SOM INTE BANGAT FÖR ETT EXTRAKNÄCK
DESSUTOM ÄR VÅR EWA VÄLDIGT KÄCK,
TILL HENNES HJÄLP ÄR MÅNGA SOM BÖR NÄMNAS,
MEN RISKEN FINNS ATT NÅGON UTELÄMNAS
OCH NÄR HON LÄMNAT PRISER SOM VAR
SKÖTEBARN, JA DÅ FICK HON FARA HEM OCH VÄCKA
KARL´N!
DÅ TAR HON TAGELSKJORTAN PÅ
DÅ TAR HON TAGELSKJORTAN PÅ
ATT HON FÅR JÄKTA DÅ O. DÅ
DET KAN JU VAR OCH EN FÖRSTÅ
MEN DET GÅR INTE ATT FÖRMÅ
ATT HELA TIDEN VA PÅ TÅ
DÅ ÄR DET SKÖNT ATT GÅ MED TAGELSKJORTAN PÅ!
- I DENNA KVÄLL PÅ MASA HAR VI FESTEN
NÄR TJUGO ÅR PLUS FEM HAR GÅTT FÖRRESTEN
EN FEST SOM OCKSÅ MINNER OSS ATT TIDEN GÅR
OCH MÅNNE FIRAS KLUBBEN HÄR VID HUNDRA ÅR
NÄR VI SEN GÅR HEM I SENA NATTEN
HOPPAS ATT VI ÄR REJÄLT I HATTEN,
Å I MORRON NÄR VI VAKNAR OCH TAR AV VÅR SÄRK
KAN DET OCKSÅ VA EN SLÄNG AV HUVUDVÄRK!
DÅ TAR VI TAGELSKJORTAN PÅ
DÅ TAR VI TAGELSKJORTAN PÅ
ATT MAN VILL SYNDA DÅ OCH DÅ
DET KAN JU VAR OCH EN FÖRSTÅ
OCH SJÄLEN DEN ÄR FUL OCH GRÅ
ALLT IFRÅN HJÄSSA NER TILL TÅ
DÅ ÄR DET SKÖNT ATT GÅ MED TAGELSKJORTAN PÅ!
Sedan kom han, “The King”, och bjöd på en riktig Elvis-show med många välkända hits.
“The Wonder of You” och”Always on My Mind” var några av låtarna som framfördes. Det var full fart på dansgolvet både när “Elvis” sjöng och efter uppträdandet. Faktiskt ända till efter midnatt, då festen avslutades. Alla var nöjda och glada och får nu vänta fem år till nästa jubileumsfest. Vi ses väl då, eller hur?
/ Fotograf Barbro Garneij – Text Bengt Nordin
