Margareta Parén är värd vår hyllning!

 

Många av oss känner frustration över de mänskliga lidanden som vi känner mest från TV. Miljontals människor världen över lever i obeskrivlig fattigdom och dagliga umbärande som vi har svårt att ta till oss. Vi ser men har ändå svårt att förstå. Ibland när samvetet tynger oss kanske vi bidrar med ett fadderbarn, en slant i insamlingsbössan eller på något annat viktigt och hedervärt sätt.

”Ingen kan göra allt för alla, men alla kan göra något för någon” brukar man säga. Våra enskilda insatser betyder ibland skillnad mellan liv och död. Mellan ett drägligt liv eller ett liv i fortsatt misär.

Afrika är en stor men på många ställen en ofattbart fattig kontinent. Tusentals barn och människor framlever ett liv som i de flesta fall slutar med en för tidig död.

 

Det finns ändå hopp! Enskilda människor gör skillnad. Vår egen Margareta Parén är en sådan. Hon ägnade sex veckor i vår åt att just hjälpa andra människor i behov av hjälp. Utan egen vinning, utan lön men med enbart ett stort hjärta och vilja att göra livet bättre för andra, åkte hon till det djupaste av Afrika. Inom ramen för Läkare utan gränser åkte hon ensam till Kenya mot gränsen till Tanzania för att arbeta som tandläkare. Detta var andra gången Afrika fick hjälp av Margareta.

Som ensam vit person och kvinna befann hon sig under dessa sex intensiva veckor i en miljö med undermålig utrustning och med patienter i hundratals. Den ena med sämre tandhälsa än den andre. Under sina sex veckor han Margareta med att hjälpa mer än 500 patienter. Och här var också uppdraget att söka upp skolbarn och andra på en landsbygd som aldrig eller sällan sett en vit person. – Dansen med krigarna var en upplevelse utöver det vanliga, erkänner Margareta.

 

Dagarna gick väl bra, men att vara inlåst i huset efter klockan sju på kvällen på grund av utegångsförbudet, kändes inte helt säkert. Den becksvarta natten utanför och det fladdrande myggnätet som en påminnelse om den ständigt närvarande malarian, gjorde sitt till att känna otrygghet, fortsätter Margareta

 

Jag är glad att jag gjort detta. Det är en upplevelse för livet och förhoppningsvis har jag kunnat bidra med en bättre framtid för några av mina patienter..

 

Säger Margareta Parén och pustar ut efter en i sammanhanget helt oviktig golfrunda…

 

Vi är stolta över att ha en medlem med sådan tåga som Margareta!

 

Anders Sjölund